Andrea Strömberg

Okej då var sommaren över gott folk.
Min första tanke när jag hör det här är åh nej, min andra tanke är att jag inte alls hunnit med alla dessa saker jag skulle göra i sommar.
Min tredje tanke då, när jag verkligen börjar tänka efter är att jag faktiskt har hunnit med mycket i sommar. väldigt mycket, och jag har haft skit roligt.
Dock har jag även haft mina mindre roliga stunder också, trots det har allt det roliga vägt upp det såå himla mycket.
Jag tror, att den här känslan jag har av att jag inte hunnit med allt det jag skulle kommer ifrån att mitt minne går typ en vecka bakåt. När någon frågar vad jag gjort i sommar svarar jag automatiskt det jag gjort den sista tiden på sommaren. men hallå? sommaren hade en början också.
Faktiskt så var det nog i början av sommaren jag hade som mest kul. Det var även då jag var som snyggast med min ganska okej brun brända kropp och hoppet om ännu mera färg emot slutet av sommaren. Nu är färgen borta, och med den även mitt löshår, min mörka hårfärg och lugg. För just det, så såg jag ut i början av juni.
Jag har så mycket jag vill skriva ner, jag vill skriva om bilkrocken efter vi varit i spökhuset, alla dagar och kvällar vi spenderade ute i tofta, och alla underbara fester vi varit på.
Men jag kan inte. Jag är ledsen, men orden blir för många, tiden börjar ta slut och känslan jag vill få fram skulle ändån aldrig lyckas förmedlas.
Istället nöjer jag mig med att tacka för den här sommaren, hylla alla underbara personer man träffat och lärt känna och hoppas att nästa sommar överträffar denna.
Tack tack tack.

Nu är det dags för mig att säga adjö, krypa i säng och förbereda mig för min första skoldag på gymnasiet.
Goodbye summer.